Trump & Hegseth ljuger om krigets kostnader mot Iran
- USA:s skattebetalare betalar en saltad räkning för kriget mot Iran och Iran betalar med tusentals civilas liv
AV DICK EMANUELSSON
STOCKHOLM / 2026-07-29 / Trumps krigsminister Pete Hegseths siffra om
kostnaden för kriget mot Iran, 37,5 miljarder dollar, är i själva verket fyra
gånger högre, 151,3 miljarder dollar,
eller 1466 miljarder kronor.
Det hävdar experten på krigskostnader, Harvardprofessorn Linda
J Bilmes, citerad i en analys av den brittiska dagstidningen The
Telegraph om den verkliga kostnaden för USA:s angreppskrig mot Iran.
Som bekant lanserade sig Trump i valrörelsen som en
fredsapostel, som under sin första mandatperiod inte hade startat ett enda krig
och att han skulle avsluta kriget i Ukraina på 24 timmar. Samma visa om
Mellanöstern.
Verkligheten är en helt annan. Och nu är han aktiv i minst sju
väpnade konflikter och krig i världen och har invaderat Venezuela och kidnappat
presidenten. Ren internationell statsterrorism som inte väcker den minsta
protest hos en tyst men beundrande Maria Stenergard på UD.
Eller med orden som den kubanske krönikören `Wofnon´ brukar
avsluta sina krönikor när han kommenterar USA-presidenten; ”Massmördaren av
iranska barn, Donald Trump ljuger aldrig, han ljuger alltid!”.
”Toppen av isberget”
När Donald Trump inledde Operation Epic Fury den 28
februari förutspådde han att den skulle vara ”fyra till fem veckor”. Fem
månader senare rasar kriget i Iran fortfarande och amerikanska skattebetalare
får axla en ständigt växande räkning, skriver The Telegraph.
Hegseth, som har tonat sin aggressiva krigskaraktär sa den
21 juli att kriget mot Iran har kostat 37,5 miljarder dollar och varnade för
att Pentagon höll på att få slut på pengar. Han vill ha senatens
anslagskommittés godkännande till ytterligare anslag på 87 miljarder dollar, där
67 miljarder dollar ska avsättas för operationer i Mellanöstern, med andra ord,
ett fortsatt krig mot Iran.
Ändå förutspår experter att den verkliga kostnaden sannolikt
kommer att vara mycket större och mer skadlig för USA-ekonomin än någon kunde
ha förutspått.
– Vi bör betrakta siffran på 37,5 miljarder dollar som toppen av isberget, säger professor Linda J
Bilmes, vid Harvard University, citerad av The Telegraph. Hon är en av
Amerikas ledande experter på krigsekonomi och tillägger:
– De flesta kongressledamöter tar inte den siffran på
allvar.
Slaget mot USA-konsumenterna
Hon har skrivit två böcker om kostnaden för kriget i Irak
och hävdar att Hegseths siffra helt utesluter de medellångsiktiga och
långsiktiga kostnaderna för konflikten.
Enligt analysen som The Telegraph har räknat fram till den
24 juli, har den verkliga kostnaden för kriget i Iran för USA-ekonomin nått det
gigantiska 151,3 miljarder dollar, eller 1466 miljarder kronor, fyra gånger
högre än Hegseth ”lyckotal”. ”Om kriget fortsätter i nuvarande takt skulle den
siffran stiga till 311,3 miljarder dollar i slutet av året”.
Trump, som i valrörelsen attackerade sin föregångare Joe
Biden, lovade väljarna guld och gröna skogar, eller i klartext; en blomstrande
optimistisk USA-ekonomi. I stället ser vi nu effekterna av hans öppet militaristiska
krigspolitik: Bensinpriserna har för konsumenterna ökat med 21,7 procent än vad
de skulle ha varit utan konflikten. Dieselpriserna har ökat med 36,7 procent. Priset
på Brent-råolja har stigit sedan kriget började och har under dessa månader ofta
överstigit 100 dollar per fat.
Valet i november
Professor Bilmes säger å sin sida att när den fulla
kostnaden för konflikten väl har beaktats, kan den slutliga kostnaden uppgå
till 1000 miljarder dollar (1 000 000 000 000 dollar). Denna ekonomiska börda
skapar politisk huvudvärk för Trump inför mellanårsvalet i november.
The Telegraph citerar även Laurel Rapp, chef för USA-
och Nordamerikaprogrammet vid Chatham House och tidigare tjänsteman vid State
Departement, som säger att krigets kostnader hade försatt presidenten inför ett
”politiskt farligt ögonblick”.
– Många av dessa väljare (i november) kommer att rösta om
ekonomiska frågor, och de ekonomiska utsikterna är inte särskilt ljusa just nu,
med höga bränslepriser och ganska hög inflation. Dessa realiteter kommer
sannolikt inte att lösa sig själva före november, menar hon.
De mänskliga förlusterna
Som om den ekonomiska huvudvärken inte är tillräcklig,
anklagas Trump nu också för de egna förlusterna på USA:s 30-tal militärbaser hos
Irans grannar. Arton USA-militärer har dödats i konflikten, även om Pentagon
officiellt bara räknar 14 dödsfall eftersom de exkluderar fyra soldater som
dödades efter att eldupphöret tillkännagavs i april. New York Times
presenterade i veckan en genomgång som visar att inte mindre än 624 USA-soldater
har sårats av iranska robotar. Iran hävdar å sin sida att de dödliga förlusterna
ligger på över 200 döda.
Och det är siffror som Pentagon och Trump konsekvent har
mörkat. BBC kunde i en egen utredning, byggd på verifierade källor i maj kunnat
konstatera att inte mindre än 28 USA-baser i regionen hade slagits ut helt
eller delvis av Iran. Trumps militära fiende har underskattats från första början
och det är dessa felkalkyler som skakat om både Vita Huset som Pentagon.
Maziyar Ghiabi, chef för Centre of Persian and
Iranian Studies vid University of Exeter, säger till The Telegraph:
– Detta presidentskap verkar särskilt bekymrat över hur det
framstår i offentlighetens ögon. Det leder till att skador mörkläggs och mycket
kostsamma militära tillgångar förstörs.
Enligt The Telegraphs egen analys, har Iran skadat minst 20 USA-installationer
i regionen sedan konfliktens början, inklusive tre toppmoderna antiballistiska
missilbatterisystem vid flygbaserna Al Ruwais och Al Sader i Förenade Arabemiraten
och Muwaffaq Salti Air Base i Jordanien.
Irak- och Afghanistankrigen
Den brittiska dagstidningen sammanfattar om att ”historien
tyder på att den slutliga räkningen sannolikt inte kommer att likna dagens
uppskattningar”.
– Vi lärde oss i Irak- och Afghanistankrigen att kostnaderna
har en lång svans, tillägger professor Bilmes.
Som hävdar att kriget i Afghanistan varade i 19 år och 10
månader och kostade uppskattningsvis 2,26 biljoner dollar. Jämnt fördelat
skulle de första fem månaderna ha kostat ungefär 47 miljarder dollar –
betydligt mindre än den nuvarande uppskattade kostnaden för Irankonflikten
under samma period.
”Professor Bilmes noterade också att den amerikanska
budgeten år 2001 hade ett överskott och Washington spenderade cirka 8 procent
av den totala budgeten på att betala räntor på statsskulden. Idag har den
amerikanska skulden stigit till 100 procent av BNP, lånekostnaderna är högre
och landet spenderar 15 procent av sin budget på räntebetalningar”.
Sverige och Ukraina
Sverige har uppskattningsvis anslagit över 130 miljarder
kronor till krigets Ukraina, samtidigt som budgeten för det egna
Krigsdepartementet under den förre fallskärmsjägaren Pål Jonsons ledning har
tredubblats sedan 2022. Det är pengar som ska betalas, i synnerhet nu, när den
juridiska statskuppen fullbordats och Sverige är medlem i Nato, samt kan
stoltsera med 17 USA-baser på svenskt territorium. Och vad tror ni händer med dessa
vid en konflikt? Vad hände med de 20 eller 28 USA-baserna hos Irans grannar?
De kroniskt sjuka och särskilt pensionärerna är de som får
betala genom förra årets 32-procentiga höjning av Högkostnadsskyddet, med argumentet
att ”staten får 450 miljoner kronor i inbesparade kostnader”, vilket i klartext
ska förstås att dessa medel ska gå till att försvara den korrumperade Zelinskiregimen,
betala knektarna på Försvarsmakten och tillfredsställa krigshunden Trumps
krigsallians Natos krav på 5-procentiga anslag.
På vems bekostnad?
