”Iran kommer att attackera israeliska kärnkraftsanläggningar om dess egna attackeras”

STOCKHOLM / 2026-10-25 / Allt tyder på att Trump och Netanyahu planerar att inleda ett tredje aggressionskrig mot Iran. Och denna gång talas det om att använda taktiska kärnvapen. Iran svarar att det kommer att attackera den enda nationen i mellanöstern som förfogar över kärnvapen, Israel men dess kärnkraftsanläggningar.

Kännare av situationen understryker att Iran, som står intakt, politiskt och militärt kommer att svara med kraft och att oljepriserna kan nå 180 dollar per fat medan elräkningarna för hushållen når nya svindlande höjder. Vad Europa upplever just nu i form av massprotester är bara en inledning på vad som kan komma.

Epsteinduons återvändsgränd

Under de senaste veckorna har Donald Trump och hans ”enda allierade”, för att använda Trumps egna ord om Netanyahu upprepade gånger hotat att återuppta attackerna mot Irans kärntekniska anläggningar – särskilt det underjordiska komplexet kopplat till kärnkraftsprogrammet, beläget på berget Kolang i mitten av landet.

Nyligen fördömde tolv länder, däribland Iran, Ryssland, Kina, Kuba och Pakistan, alla attacker eller hot mot kärntekniska anläggningar för fredlig användning under IAEA:s skyddsåtgärder.

Efter de USA-israeliska attackerna mot iranska kärnkraftsanläggningar i februari började Irans parlament utarbeta en nödplan för utträde ur Icke-Spridningsavtalet (NPT), eftersom medlemskapet inte hade lyckats skydda landets anläggningar.

Ett eventuellt återupptagande av attacker från USA och Israel skulle få ett fast och kraftfullt svar från Teheran, med ekonomiska konsekvenser som kan sträcka sig till regional och global skala. Men vilka scenarier överväger Teheran?

Irans svar

Det första scenariot är ett begränsat krig där USA attackerar Mount Kolang (internationellt känd som Mount Pickaxe) och annan infrastruktur, medan Iran svarar med missiler och drönare. Sammandrabbningarna kan pågå i flera dagar och påverka länder i regionen och amerikanska baser.

Trump skulle ensidigt kunna proklamera seger och presentera den påstådda förstörelsen av iranska kärnkraftsanläggningar som en politisk bedrift – utan att uppnå en avgörande strategisk seger.

Iran har samtidigt hävdat att attacker mot dess kärntekniska anläggningar inte kan förstöra dess kärnkraftsförmåga, eftersom den bygger på kunskap och humankapital. Frågor som Hormuzsundet, marinblockaden och kärnkraftsfallet skulle dock förbli olösta. Spänningen kan dra ut på tiden i månader och förvärra energikrisen och de diplomatiska svårigheterna, med risk för att ett begränsat krig övergår i en större konflikt.

I detta sammanhang uppgav den iranska tidningen Kayhan [1] att upprepade hot från USA och Israel om en militär offensiv mot Iran, inklusive en attack mot berget Kolang, skulle innebära ett kraftfullt och obevekligt svar från Iran mot israeliska kärnkraftsanläggningar.

I detta krig har USA försvagats kraftigt på energi- och vapenområdet. Kostnaden för konflikten har vida överträffat deras förväntningar, och Irans doktrin om asymmetrisk krigföring har neutraliserat deras vapenöverlägsenhet.

Under dessa omständigheter innebär upprepade hot från USA och Israel om militära attacker mot Iran, inklusive en attack mot berget Kolang, att de utsätter sig för ett hårt och obevekligt iranskt svar mot israeliska kärnkraftsanläggningar. USA och Israel vet att det är omöjligt att återgå till de gamla maktekvationerna”, hävdar tidningen Kayhan.

Utdraget eller begränsat krig?

Det andra scenariot är ett storskaligt krig som involverar Israel, med bombmål inne i Iran, och som kan pågå i månader. Detta alternativ verkar mindre troligt före valet i USA, eftersom det kan förändra landets politiska landskap, men det skulle få styrka efter valet, när resultatet och republikanernas framtid är kända.

Oljepriset var i fredags uppe i 119 dollar per fat, det högsta sedan i april, då USA/Israels angreppskrig pågick. Vid ett tredje krig kan Iran komma att klippa internetkablarna i sundet med fatala konsekvenser för världsekonomin.

Sammanfattningsvis uppstår två möjligheter: ett begränsat och kortfattat krig med symboliska mål före valet, och en bredare och mer utdragen konflikt med deltagande av Israel efter valet. Det första scenariot skulle lämna den nuvarande situationen praktiskt taget intakt, medan det andra skulle få mycket djupare konsekvenser.

I vilket fall som helst skulle ett begränsat krig inte lösa problem som energipriserna i väst, och ett storskaligt krig skulle få långsiktiga politiska och säkerhetsmässiga återverkningar.

De asymmetriska kostnaderna

Iran har en bred och mångsidig arsenal av attackmedel, inklusive ballistiska missiler, kryssningsmissiler och enkelriktade attackdrönare.

Irans asymmetriska fördel ligger i att landet inte behöver matcha USA i antal flygplan, luftöverlägsenhet, satellitteknik eller underrättelsenätverk för att lägga höga kostnader på motståndaren.

Överbefälhavaren för den iranska armén, generalmajor Amir Hatami, lyfte nyligen fram de iranska väpnade styrkornas beredskap för asymmetriskt krig. Under ett besök på ett av de offensiva drönarproduktionscentren hänvisade han till styrkornas nuvarande beredskapsnivå och insatskapacitet och framhöll att de fyra styrkor som utgör Islamiska republiken Irans armé är förberedda. Han påminde om att iranska styrkor i den tidigare asymmetriska konflikten kämpade med utrustning som överraskade fienden, som enligt honom fick ta emot hårda slag.

Generalen betonade att Iran har utvärderat sin fiendes kapacitet och insett att landet har betydande militära resurser. Med hänsyn till alla dessa faktorer har Iran förberett sig för ett asymmetriskt krig och utvecklat nödvändig utrustning för att hantera det.

”Energiinfrastruktur legitimt mål”

Experter betonar att Teheran inte kommer att stå passivt inför hot mot sin kärnkraftsinfrastruktur. Bland möjliga vedergällningsalternativ pekar de på storskaliga attacker mot energiinfrastrukturen i Israel och i länder som är värdar för amerikanska militärbaser, en geografisk expansion av konflikten till områden längre bort från Indiska oceanen och Medelhavet – och till och med till vissa delar av Europa – samt markoperationer mot amerikanska militära centra och installationer i regionen.

”De israeliska kärnkraftsanläggningarna”

Irans steg mot kärnvapenavskräckning kan också ses som ett möjligt scenario. En ledamot av det iranska parlamentets styrelse varnade också för de allvarliga konsekvenserna av varje aggression mot landets kärntekniska anläggningar.

– Om den andra sidan vidtar sådana åtgärder igen och till och med attackerar Irans kärnkraftsinfrastruktur, kommer Iran att betrakta den israeliska regimens kärnkraftsanläggningar som ett legitimt mål för att svara på sådan aggression, sade han.

Han förklarade att om attackerna upprepas kommer Irans mål att vara mycket bredare än tidigare, och att den islamiska republiken har fullständig frihet att svara. Han betonade också att Iran har ett brett utbud av alternativ och är berett att svara på alla potentiella aggressioner, och underströk att Trumps uttalanden inte kan hindra Teheran från att genomföra sina repressalier.

I detta sammanhang noterade USA-tidskriften Foreign Affairs [2] i en artikel publicerad den 20 oktober att kärnvapenavskräckning bygger på premissen att en angripare avstår från att attackera om kostnaderna för offensiven uppväger de potentiella fördelarna. Ur detta perspektiv är kärnvapen framför allt ett instrument för att modifiera motståndarens strategiska beräkningar, snarare än ett medel som nödvändigtvis är avsett att användas på slagfältet.

”Klippta internetanslutningar i sundet”

Möjliga alternativ inkluderar att störa internetanslutningar och dataöverföringsnätverk i Persiska viken, samt missil- och drönarattacker mot datacenter i olika länder – en möjlighet som Teheran har bekräftat vid flera tillfällen. Åtgärden skulle kunna orsaka internet- och kommunikationsstörningar, förseningar och högre kostnader vid dataöverföring samt störningar i molntjänster, e-handel och finansiella transaktioner.

Hormuz och stigande bränslepriser

Detta scenario är av enorm ekonomisk betydelse, eftersom Iran skulle kunna överföra de ekonomiska konsekvenserna av kriget från den militära sfären till den globala energimarknaden genom Hormuzsundet. En fjärdedel av världens olja passerar genom sundet, så varje störning av sjötrafiken på denna strategiska rutt kan leda till en kraftig ökning av råoljepriserna. Under februarikriget presenterade USA-tidningen Wall Street Journal till och med ett scenario där oljepriset skulle nå 180 dollar per fat [3].

USA:s kärnvapen mot Iran?

När det gäller möjligheten att USA tillgriper taktiska kärnvapen för att förstöra Irans kärntekniska infrastruktur, undersöker en analytiker varför de militära beräkningarna i Washington och Tel Aviv inte håller i detta scenario.

Med hänvisning till en av de hypotetiska attackerna mot de underjordiska anläggningarna på berget Kolang – som skulle syfta till att förstöra iransk kärnkrafts- eller missilinfrastruktur och som har diskuterats under de senaste månaderna i samband med en möjlig konflikt mellan Iran och USA – förklarade han att förespråkarna för detta scenario tror att Washington, med tanke på svårigheterna att förstöra anläggningarna med konventionella vapen, skulle kunna ta till taktiska kärnvapen.

Enligt analytikern är slutsatsen ogrundad ur militär synvinkel, eftersom frågan inte är begränsad till explosionens kraft. Man måste också beakta omfattningen av förutsebara skador, målets art, attackens operativa resultat och dess inverkan på motståndarens militära förmåga.

USA:s politiska och ekonomiska kostnader

US Congressional Budget Office (CBO) uppskattade att merkostnaden för USA:s militära operationer mot Iran uppgick till cirka 38 miljarder dollar den 1 augusti 2026. Siffran inkluderar drift- och ammunitionskostnader.

Irans fördel stärks när kostnaderna för kriget för motståndaren ökar utan att de skador landet självt lidit växer i samma takt eller med samma intensitet. Detta förhållande är viktigare än det absoluta kostnadstalet.

DICK EMANUELSSON

Källa: Hispan-TV

[1] https://en.irangate.news/kayhan-attack-on-mount-kulang-will-be-met-with-response-at-israels-nuclear-facilities/

[2] https://www.foreignaffairs.com/ukraine/strange-defeat-nuclear-deterrence-rose-gottemoeller#

[3] https://www.wsj.com/finance/commodities-futures/saudi-arabia-sees-a-spike-to-180-oil-if-energy-shock-persists-past-april-2fe729d7

Webb: https://dickema.com/iran-kommer-att-attackera-israeliska-karnkraftsanlaggningar-om-dess-egna-attackeras/

Iran hade rätt från början: Tidigare opublicerade bilder avslöjar enorm förstörelse på USA-baser: ”Mycket värre än vad folk föreställer sig”

 

Iran hade rätt från början:

Tidigare opublicerade bilder avslöjar enorm förstörelse på USA-baser: ”Mycket värre än vad folk föreställer sig”

AV DICK EMANUELSSON

STOCKHOLM / 2026-10-23 / MeidasTouch har lagt upp bilder och videor som visar förstörda flygplan, bombade anläggningar och militär personal utan skydd vid amerikanska baser i Mellanöstern. Pentagon har konsekvent både förnekat som velat offentliggöra bilder och videor. Irans information i nästan realtid från den 28 februari bekräftas nu av USA-mediet.

[Se videofiler efter texten]

MeidasTouch publicerade igår [1], den 22 oktober bilder som avslöjar den betydande skada som amerikanska militärbaser lidit i Mellanöstern som var svar på och vedergällning på det krig, attacker och bombningar som USA och Israel inledde den 28 februari i år.

Irans inledande svar blev slag mot Muwaffaq Salti, flygbasen i Jordanien och Camp Buehring i Kuwait. Vittnesmål som samlats in från drabbad militär personal beskriver en kritisk situation vid de berörda baserna.

Hotade vittnen

MeidasTouch, i samordning med VALOR Media Network, kom över dussintals tidigare opublicerade foton och videor som dokumenterar skadorna på USA:s militära installationer i Saudiarabien, Jordanien, Kuwait, Förenade Arabemiraten och Bahrain. De insamlade vittnesmålen beskriver flygplan som förstörts, bombade anläggningar, trupper som grävde skyddsrum och militärens familjer som flydde från faran och slog sig ned  på parkeringsplatser under missilattackerna.

”Det är mycket värre än folk föreställer sig”, sa en källa. Dessa vittnesmål lämnades på villkor att de var anonyma, på grund av hot om disciplinära åtgärder för att dela information eller bilder, uppger de ansvariga på MeidasTouch.

Baser under konstant eld

I Prince Sultan Air Base, i Saudiarabien, visar bilderna från mars-juli bombade matsalar, arbetsplatser och sovrum. Videor visar både framgångsrika nedskjutningar av iranska missiler som brister i luftvärnsförsvaret.

Situationen i Muwaffaq Salti Air Base, i Jordanien var särskilt kritisk. Militären rapporterade nästan tre månader i sträck av en nästan konstant inkommande eld sedan mars, med flyglarm som inte kunde hålla jämna steg med attackerna. Många USA-plan skadades, bland dem F-15, F-35, drönare av modell MQ-9 Reaper samt kritisk infrastruktur.

Källorna rapporterar att de hört ropar på hjälp från militärer som satt instängda i lågorna och som de inte kunde rädda på grund av bristande förberedelser. Mitt under attackerna dog soldater efter att inte ha kunnat nå skyddsrummen i tid. Basen var överfull och trupper lämnades upprepade gånger utan grundläggande livsförnödenheter, särskilt av hygienartiklar.

Logistiskt kaos

I Kuwait, efter de första attackerna, skingrades en del av den militära personalen i öknen och de överlevde i en skåpbil i tre månader. Foton från september från Camp Buehring visar en praktiskt taget övergiven bas.

I Förenade Arabemiraten fick de uniformerade officerarna ingen varning innan fientligheterna började, och de hade inte heller något skydd. Vissa gömde sig på hotell och letade efter mat, medan andra grävde provisoriska skyttegravar. Källorna beskriver det militära ledarskapet som helt ”mållöst”.

Övergivna familjer i Bahrain

De mest smärtsamma berättelserna kommer från Bahrain, högkvarter för USA-flottans 5:e Flotta. Trots att lokala befälhavare hade evakueringsplaner efter attackerna i juni 2025, påstås Pentagon ha vägrat godkänna ordern om evakuering. ”Det skulle få situationen att se dålig ut hemma”. Flygplatsen attackerades och stängdes därefter.

Familjerna fick klara evakueringen på egen hand. Vissa betalade tiotusentals dollar för att fly, övergav tillhörigheter och visste inte om de någonsin skulle träffa sina makar igen. Under de inledande attackerna fanns det familjer som tog sin tillflykt i timmar på parkeringsplatser.

Källorna hävdar att några högre officerare evakuerades under förevändningar av ”militära övningar”. På så sätt kunde de varna sina egna familjer, medan andra familjer förblev under missilattacker i mer än en vecka.

Källa: MeidasTouch, Hispan-TV, RT,

MEIDASTOUCH är ett amerikanskt digitalt medieföretag och nyhetsnätverk som, enligt en sökning på AI har blivit mycket stort på internet. Det grundades av tre bröder och startades våren 2020 av Ben, Brett och Jordan Meiselas. Namnet är en ordvits som blandar myten om kung Midas med brödernas efternamn (Meiselas).

Från politisk kampanj till mediehus: Från början startade bröderna som en politisk aktionskommitté (en så kallad Super PAC) med det uttalade målet att stoppa Donald Trump från att bli omvald i presidentvalet 2020. Efter valet ändrade de kurs och fokuserade helt på att bygga ett digitalt nyhetsnätverk. [1, 2]

Enormt på Youtube och podcasts: Idag är de kända för att publicera politiska kommentarer, nyhetsanalyser och juridiska genomgångar i ett väldigt högt tempo (ofta flera videor om dagen). De har miljontals prenumeranter på MeidasTouch YouTube-kanal och driver flera populära poddar, bland annat Legal AF.

Källa: AI och https://www.youtube.com/MeidasTouch

Webb: https://dickema.com/iran-hade-ratt-fran-borjan-tidigare-opublicerade-bilder-avslojar-enorm-forstorelse-pa-usa-baser-mycket-varre-an-vad-folk-forestaller-sig/

 

Amnistía Internacional: EE. UU. encubre la masacre de escolares en Minab, Irán

Amnistía Internacional: EE. UU. encubre la masacre de escolares en Minab, Irán

POR DICK EMANUELSON

ESTOCOLMO / 17/10/2026 / “Solíamos entrar, bombardear y marcharnos […] Destruimos vidas… por todas partes y nos fuimos […] ¿Qué estamos haciendo realmente?” Las propias palabras de Donald Trump en un mitin electoral en Georgia resuenan ahora como una acusación contra su propia administración [1].

Porque ese fue precisamente el razonamiento que pareció seguir cuando dio luz verde el 28 de febrero, el día en que un misil Tomahawk estadounidense arrasó una escuela primaria en Minab, matando a 168 personas, 100 de ellas niños de primaria.

Amnistía Internacional exige ahora que EE.UU. haga pública su investigación interna. Pero según la agencia de noticias Bloomberg, varios funcionarios de alto rango del Pentágono quieren posponer la publicación hasta después de las elecciones de mitad de mandato en noviembre, para proteger a los republicanos y a Trump de las consecuencias políticas. Primero bombardear una escuela y luego ocultar las respuestas es, en palabras de Amnistía Internacional, «ilegal e inaceptable».

El mundo tiene derecho a saber

«El público, especialmente los sobrevivientes y las familias de las víctimas, tienen derecho a saber qué sucedió», afirma Amanda Klasing, de Amnistía Internacional, exigiendo que el Departamento de Guerra de EE. UU. publique de inmediato la investigación completa, sin secretismo ni censura [2].

Subraya que la investigación debe examinar todo: la recopilación de inteligencia, las decisiones sobre los objetivos y el uso de inteligencia artificial. Y que los responsables, cuando existan pruebas suficientes, deben ser llevados ante la justicia.

«Cualquier cosa que no cumpla con estos requisitos equivaldría a encubrir uno de los casos más graves de daños a civiles causados ​​por el ejército estadounidense en la historia reciente», declara.

Son 168 muertos, la mayoría niños. Una escuela. Y una administración que quiere esperar hasta después de las elecciones para decir la verdad.

Y el verdadero responsable es quien dice abiertamente que los estadounidenses simplemente «…entraban, bombardearon y se marcharon […] Destruíamos vidas».

Y ese hombre sigue con esa misma mentalidad y afirma que borrará a Irán del mapa.

Y ese hombre tiene a su disposición 17 instalaciones militares suecas donde prácticamente hace lo que quiere. ¿Quién cree que Pål Jonson (ministro de defensa), y mucho menos el ministro de Asuntos Exteriores, Maria Malmer Stenergard, lo detendrían?

Y en la casa del gobierno (Rosenbad) y en el parlamento (Riksdag) cuenta con pleno apoyo para la adhesión a la OTAN y el acuerdo DCA (que les da a los gringos las 17 bases militares suecas).

Una situación preocupante

[1] https://x.com/clashreport/status/2111198714178007181

[2] https://www.amnestyusa.org/press-releases/us-authorities-must-not-delay-release-of-investigation-into-unlawful-deadly-minab-school-air-strike/

Amnesty: USA mörklägger massakern på skolbarn i Minab i Iran

 

Amnesty: USA mörklägger massakern på skolbarn i Minab i Iran

AV DICK EMANUELSSON

STOCKHOLM / 2026-10-17 / ”Vi brukade gå in, bomba människor och sedan gå därifrån […] Vi förstörde liv … överallt och vi marscherade iväg […] Vad gör vi egentligen?” Donald Trumps egna ord från ett valmöte i Georgia ekar nu som en anklagelse mot hans egen administration [1].

För det var precis så han tycktes resonera när han gav grönt ljus den 28 februari – dagen då en amerikansk Tomahawk-missil utplånade en grundskola i Minab och dödade 168 människor, 100 av dem lågstadiebarn.

VIDEO:

Trump och barbarins förkroppsligande

Amnesty International kräver nu att USA offentliggör sin interna utredning. Men enligt nyhetsbyrån Bloomberg vill flera höga Pentagongeneraler skjuta upp publiceringen till efter mellanårsvalen i november – för att skydda republikanerna och Trump från politiska konsekvenser. Att först bomba en skola och sedan gömma undan svaren är, med Amnestys ord, ”både olagligt och oacceptabelt”.

Världen har rätt att veta

– Allmänheten, särskilt de överlevande och offrens familjer, har rätt att få veta vad som hände, säger Amanda Klasing vid Amnesty International och kräver att USA:s krigsdepartement omedelbart offentliggör den fullständiga utredningen – utan sekretess och utan censur [2].

Hon understryker att utredningen måste granska allt: underrättelseinsamlingen, besluten om målval och användningen av artificiell intelligens. Och att ansvariga, där bevisen räcker, måste lagföras.

– Allt som inte uppfyller dessa krav skulle innebära att man mörklägger ett av de allvarligaste fallen av skador på civilbefolkningen som USA-armén har orsakat på senare tid, säger hon.

Det är 168 döda, majoriteten barn. En skola. Och en administration som vill vänta till efter valet med att berätta sanningen.

Och den ytterst ansvarige är han som talar frankt om att jänken bara ”…. brukade gå in, bomba människor och sedan gå därifrån […] Vi förstörde liv”.

Och den mannen fortsätter i de spåren och säger att han ska radera Iran från kartan.

Och den mannen har 17 svenska militära installationer till sitt förfogande där han i praktiken göra vad han vill, vem tror att Pål Jonson och än mindre utrikesminister Stenergard skulle stoppa honom!

Och i Rosenbad och i riksdagen har han fullt stöd för Natomedlemskap och DCA-avtal.

Oroande läge.

[1] https://x.com/clashreport/status/2111198714178007181

[2] https://www.amnestyusa.org/press-releases/us-authorities-must-not-delay-release-of-investigation-into-unlawful-deadly-minab-school-air-strike/